Emmy von Rhoden

De Wikipedia
Emmy von Rhoden circa 1880

Emmy von Rhoden, pseudonim de Emilie Auguste Karoline Henriette Friedrich nascet Kühne esset un german autoressa. Ella nascet li 15-im de novembre 1829 in Magdeburg (Germania) e morit li 7-im de april 1885 in Dresden (Germania).

Personal Vive[modificar | redacter fonte]

Emmy von Rhoden esset li pseudonim de Emmy Friedrich. Ella nascet quam li filia del bankero August Friedrich Kühne e de qui marita Henriette Friederike nascat quam Rudeloff. In li etá de 25 annus Emmy maritat li autor e jurnalist Friedrich Friedrich. Li cuple havet un filio e un filia, qui plu tard devenit li autoressa Else Wildhagen.

Quande su marito devenit li chef-redactor del jurnale Berliner Gerichtszeitung ella translocat con su familie al capitale Berlin. In li annu 1872 Emmy von Rhoden translocat a Eisenach e inter 1876 e 1885 ella habitat e laborat in Leipzig. Ella passat li final periode de su vive in Leipzig ú ella morit 1885 in li etá de 55 annus.

Ovre[modificar | redacter fonte]

Li litterari ovre de Emmmy von Rhoden consiste ex mult racontas e li roman Der Trotzkopf (Li obstinat flilia). Li libre esset publicat in li annu 1883 e in nov edition pos su morte 1995 e it devenit un grand successe. Der Trotzkopf apartenet al standard-libres por yun puellas e es ancor hodie conosset.

Pro li successe de ti roman Else Wildhagen, li filia de Emmy von Rhoden, publicat du sequent partes del roman Li obstinat puella. Li nederlandesi autoressa Suze la Chapelle-Roobol finit li cicle del obstinat puella.

Liste del ovres[modificar | redacter fonte]

  • Der Trotzkopf (Li obstinat puella), 1883.
  • Das Musikantenkind, 1883.
  • Lenchen Braun, 1883.


Litteratura pri Emmy von Rhoden[modificar | redacter fonte]

  • Susanne Barth: Töchterleben seit über 100 Jahren. Emmy von Rhodens "Trotzkopf". En: Klassiker der Kinder- und Jugendliteratur. Eld. de Bettina Hurrelmann. Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch-Verlag 1995. (= Fischer-TB; 12668). p. 270–293. ISBN 3-596-12668-1.
  • Geschichte der Mädchenlektüre. Mädchenliteratur und die gesellschaftliche Situation der Frauen vom 18. Jahrhundert bis zur Gegenwart. Eld. de Dagmar Grenz kaj Gisela Wilkending. Weinheim e atris: Juventa 1997. ISBN 3-7799-1341-0.
  • Ute Hartmann: Das Mädchenbuch in der Trivialliteratur. Durchgängige Muster in beliebten Mädchenbüchern des 20. Jahrhunderts. Bayreuth: Univ. Zulassungsarbeit 1994.
  • Verena Pisall: Hierarchien in der Redewiedergabe von Mädchenbüchern. Ein historischer Vergleich von 1885 bis heute. Zürich: Univ. Lizentiats-Arb. 2003.